1 500 000 kr

En och en halv miljon kronor. Med lite tur kanske det går att hitta en mindre villa i Stockholms län för det priset – de allra flesta kostar närmare det dubbla eller mer. Men en och en halv miljon skulle innebära ekonomiskt oberoende och ekonomisk frihet.
Jag har gjort ansträngningar för att få ordning på min privatekonomi. Jag har skurit ner allt till lägsta tänkbara nivå och konstaterat att jag kan leva ett drägligt liv för 12 000 kr i månaden – så snart jag gjort något åt mina skulder.
12 000 kr räcker till boende i en trea och en bil. Kanske ingen guldkant på tillvaron, men jag skulle inte behöva jobba för att försörja mig om det kom in 12 000 kr passivt varje månad. Inte sagt att jag har några planer på att sluta jobba, utan snarare på att leva livet.
Filisofin från ”4 hour work week” går ut på att du inte ska vänta på pensionen utan istället se till att du får mer tid över att göra det du vill göra nu; för – handen på hjärtat – är du säker på att du lever till 65 års ålder. Och hur mycket energi har du över då?
Med fondsparande har jag sedan slutet av nittotalet alltid haft en avkastning överstigande tio procent på mitt fondsparande.
Låt oss räkna lite.
12 000 kr i månaden i ett år innebär 144 000 kr.
Inkomst av kapital beskattas med 30 procent, så vi behöver ungefär 200 000 kr i ränteintäkter på ett år.
Om avkastningen är tio procent innebär det att kapitalet behöver vara två miljoner kronor; men om avkastningen är tre-fyra procentenheter högre, säg 14 procent räcker det med en och en halv miljon.
Hur lång tid tar det att spara ihop en och en halv miljon då?
Om den genomsnittliga avkastningen är 14 procent tar det 20 år att spara ihop en och en halv miljon om du sparar en tusenlapp i månaden.
Sparar du istället 2 000 kr per månad tar det ungefär 16 år; eller 3 000 kr i månaden så är du klar på 13 år. Med 5 000 kr per månad tar det tio år.
Tio eller tjugo år är givetvis långsiktigt, men så är det med allt sparande. Om tio år är jag fortfarande inte 40 och om 20 år har jag fortfarande inte fyllt 50 år.
Det enda som grämer mig är att jag inte kommit till insikt tidigare.

Andra bloggar om:
, , , , , , .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *