Ekonomiskt fri

144 miljoner kronor imorgon. Så mycket är drömvinsten uppe i. Att drömma är ju aldrig fel även om det finns de som menar att spel är en “skatt på dumhet”. Det finns många klyschor att ta till. Man måste spela för att vinna till exempel.

Själv lockas jag av möjligheten att vinna åtminstone en miljon. Det skulle inte sitta det minsta fel. Livet skulle inte förändras - jo, en aning - för en miljon är inte tillräckligt mycket pengar.

Visst har jag vunnit på Lotto. Min senaste storvinst var en dryg hundring. I princip fick jag pengarna tillbaka. Men de riktigt stora vinsterna har uteblivit.

En aning inspirerad av Aftonbladets artikel där de listar de nummer som kommit upp minst antal gånger de senaste åren loggade jag in på Svenska Spel. En tidigare vinst fanns kvar på spelkontot så jag satsade i princip alltihop på lotto. Ett minisystem och ett par helt slumpade rader.

Vi får väl se hur det går. Fast vinner jag drömvinsten vet jag inte om jag skulle våga berätta det för någon alls. Jag skulle berätta att jag vunnit för mina närmaste, säga att det var ett par miljoner. Frågan är faktiskt om jag ens skulle berätta för min flickvän att “nu har jag 144 miljoner på bankkontot”.

Den där livförsäkringen jag tänkt skaffa skulle jag nog låta bli i alla fall.

Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, drömvinst, lotto.

Jag vill inte bara bli ekonomiskt fri - jag är entreprenör också. Visserligen försörjer jag mig genom en vanlig anställning för stunden, men det ska det bli ändring på.

I dag läste jag en inspirerande artikel om Vahid en man från Iran som vid 22 års ålder hoppade av sina tandläkarstudier i Umeå för att starta en pizzeria. Till skillnad från vanliga pizzabagare var Vahid inte speciellt bra på att baka pizza. Han var bra på affärer och hade en vision om att tjäna pengar.

Det ledde till försök att starta upp en svensk pizzakedja; vilket inte gick så bra. Franschising var fortfarande ett relativt okänt begrepp - det fanns ännu inte en McDonalds i varje hörn av landet. Vahid hade lämnat Iran för att komma till Sverige och lämnade nu Sverige för Indien.

Det har gått 20 år och Vahid har byggt upp sin pizzakedja i Indien. Nu står Sverige på tur.

Mycket inspirerande läsning om en man som vägrar ge upp; en tvättäkta entreprenör.

Läs hela artikeln i DN: Vahid återvänder till Sverige - som pizzakung

Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, entreprenör, pizza.

En bra grund för att bli ekonomiskt fri är att inte ha några skulder, men om man har många skulder vilka ska man betala först?

Betalningsfria månader brukar förekomma för kortkrediter och liknande. Det kan betyda att du betalar räntan först nästa månad och inte amorterar alls. Det kan vara en räddning om likviditeten (de pengar du kan disponera) är extra låg en månad. Men att helt komma ifrån räntan är i princip omöjligt.

Det finns olika sätta att angripa sina skulder. Genom att amortera mest på den minsta skulden kan man få den att försvinna helt. Även om det rent ekonomiskt inte är det bästa alterantivet kan det vara skönt att ha en långivare mindre att ha att göra med.

Rent ekonomiskt är det bästa att amortera mest på den skuld som har högst ränta först. Har du exempelvis ett Elloskonto får du betalar runt 25% i ränta medan ett bolån har en ränta som bara är en femtedel av den ockerränta Ellos debiterar sina kreditkunder. Personligen har jag precis lagt in månadens räkningar för betalning - lönen har i princip kommit och försvunnit på några timmar - och tagit mig tid att undersöka vad jag betalar i ränta.

Det är knappt 2 000 kr som försvinner till räntor varje månad och en av de största ränteposterna går till en av de mindre skulderna. Jag betalar 3,95% i fast ränta på avbetalningen av min bil men jag betalar drygt 18% i ränta för den utnyttjade krediten på mitt volvokort. Den skulden har dessutom ökat emellanåt för att jag framförallt tankat för mer pengar än jag valt att amortera bort.

Jag har beslutat att prioritera att bli av med skulden för volvokortet. Därför har jag valt att tanka på JET de två senaste gångerna - jag gör tappra (men ibland rätt misslyckade) försök att hålla bilåkande till ett minimum främst av ekonomiska skäl. Det innebär att jag får en faktura som inte går att dela upp utan måste betalas. Samtidigt betalar jag så mycket jag kan på volvokortsskulden och använder kortet mindre. Det kommer att ta ett tag att komma ner till noll - men jag ska dit.

Jakob, som driver en liknande blogg som är väldigt populär, skrev under helgen om amortering och om man borde amortera eller inte. Med en ränta som för billånet på under fyra procent kanske det är bättre att investera pengarna, men om räntan närmar sig tjugo procent är det mycket svårare att göra lönsammare investeringar än att amortera på lånet. Det är en avvägning som vanligt.

Det vore dock väldigt skönt att vara helt skuldfri.

Andra bloggar om:
ekonomi, frihet, oberoende, ekonomiskt oberoende, lån, ränta, amortering.